-24.1.2010 Hangös första stadsplaner. Hangös parkplaner

 

I stadsplaneutställningen som började i höst presenteras Hangös första stadsplaner 1874–1922. Hangö stad grundades 1874 på en nästan obebodd udde för att Finland behövde en vinterhamn. Staden växte snabbt och snart anslöts till staden även omkringliggande landsbygdsområden. Ett par kilometer från centrum planerades det s.k. lottområdet, varifrån man styckade stora tomter åt arbetare på vilka de fick odla rotsaker och hålla boskap och därmed öka sitt levebröd.

 

 

6.2.-11.4. ENERGY
Margetta Henrikssons målningar och statyer

Motströms

På utställningen visas hangöbon Margetta Henrikssons målningar och statyer från de senaste sex åren. Utställningens namn är Energy och det skildrar på ett träffande sätt Henrikssons konst. Färgerna glöder i olika nyanser, men trots de starka färgerna är verken harmoniska. Henriksson målar med palettkniv och under de senaste åren har favoritmotivet varit hästar. Personstudierna har Henriksson gjort med bläck, kol och vasspenna som täljts av bladvass. Att framställa konst ger glädje och kraft åt Henriksson själv och hon vill förmedla detta till publiken.
Även statyernas motiv är hästar och människor och materialet är gips och lera.
Margetta Henriksson har gått i Fria konstskolan 2000–2001 och på Pekka Halonen Akademins treåriga Bild- och mediekonstlinje, varifrån hon utexaminerades 2004.

 

Mor

 

13.3.-18.4. 70 år sedan Moskvafreden

Efter Moskvafreden hade hangöborna bara tio dagar på sig att tömma staden innan arrendatorerna kom den 22.3.1940. Hangö museums bildarkiv.

På hösten 1939 ställde Sovjetunionen territoriella krav på Finland, bl.a. att Hangö skulle arrenderas som marinbas. Finland gick inte med på kraven och 30.11.1939 bröt vinterkriget ut och Hangö kom att bombas 72 gånger. Kriget tog slut med Moskvafreden som trädde i kraft 13.3.1940. I fredsfördraget kom man överens om att utarrendera Hangö som marinbas i 30 år åt Sovjetunionen. Hangöborna hade bara tio dagar på sig för evakueringen. Före vinterkriget fanns det ca 8 000 innevånare i Hangö och istället för dem kom dryga 28 000 ryssar av vilka en del var civila.
Sovjetunionen byggde till Hangöudd en stark militärbas vars huvuduppgift var att bevaka sjötrafiken på Finska viken. På andra sidan gränsen på den finska sidan byggde försvarsmakten den s.k. Harparskoglinjen.
Fortsättningskriget bröt ut i slutet av juni 1941. På Hangöfronten fördes strider under sommaren och hösten. Den kändaste striden var om Bengtskärs fyr 26.7. som slutade i finsk seger. På senhösten beslöt Sovjetunionen evakuera Hangöbasen som blivit bakom frontlinjerna. Den 4.12. vajade Finlands flagga åter i Hangö.

Utställningen är öppen 13.3. kl. 17-18 i Stadshuset och 15.3.-18.4. i Stadsbiblioteket under Öppettider.

Hangö var nästan två år en sovjetisk marinbas som försvarades av grovt järnvägsbatteri. På bilden en 305 mm:s kanon. Bild: Yrjö Suonsyrjä.

 

 

7.5.-17.10. De modemedvetna
Dräktmode från 1700-talet till 1970-talet

En nyrokokodräkt prydd med små rosor och rosetter, denna dräkt förebådar det kommande turnyrmodet. Adelaide Ekestubbe (f. Armfelt) använde möjligtvis dräkten då hon ingick sitt andra äktenskap med Emanuel Indrenius 1858.

 

På Hangö museum presenteras sommaren 2010 kvinnors toppmode från 1700-talets rokoko till 1970-talets miniklänningar och unisexkläder. Kvinnors dräktmode med sina olika strömningar är representerad från samma släkt under sex generationers tid. Förutom modeutvecklingen följs även släktens kvinnors levnadsöden. Största delen av utställningens dräkter har tillhört samma adelssläkts kvinnor – Eneskjöld, Armfelt, Ekestubbe, Indrenius och Bergenheim – och släkten har bott bl.a. i Vemo, Nääs herrgård, Åbo och Hangö. Släktens kvinnor har målmedvetet värnat om släktens traditioner bl.a. genom att bevara sina anmödrars kläder som representerade sin tids rådande stil, varav flera är bröllopsklänningar. Sidenet skimrar silverfärgat, klarblått, koppar- och rödskiftande, gräddvitt. Kläderna var packade i stora koffertar, lakan och sedan i tidningspapper. Trycksvärtan jagade bort malarna och textilierna var i gått skick, fastän några av dem varit i sina förpackningar i över hundra år.
Utställningen har dessutom kompletterats med nyare donationer som museet fått, bl.a. Hangö museums förra chefs miniklänningar. Ungdomens betydelse som skapare av mode accentuerades, men man fick influenser från gångna stilar, vilket syntes bl.a. genom en höjd midja i slutet av 1960-talet. Kvinnans frigörelse tog sig uttryck bl.a. genom minimodet, medan könens jämställdhet framhölls genom unisexmodet.
Man kan bekanta sig med utställningen under guidning av rollfiguren Emilie Bergenheim.

I samband med utställningen håller forskare Camilla Hautala den 9.6. kl. 18.30 ett föredrag på Hangö museum om Herrgårdar i Västra Nyland.

 

Dordi Bergenheim var kransbinderska vid sin fästman Torvald Sundbloms promovering 1914, då använde hon denna festklänning prydd med spetsar och chiffongrosor. Hon använde troligtvis denna även som sin brudklänning då första världskriget förändrade bröllopsplanerna.

 

20.11.2010-23.1.2011 Julkort och julpynt från Hangö museums samlingar samt Koristevientis produktion från och med 1946

Det finns i Hangö museums samlingar allt som allt 2239 vykort av vilka många är julkort. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet bestod julkortet ofta av en vy, där man önskade God jul eller Gott nytt år. Småningom började julsymboler såsom tomtar, ljus och den heliga familjen att förekomma. Det första julkortet skickades i England 1841 och i Finland blev julkort allmännare på 1870-talet, då postkort kunde officiellt skickas med posten. Kända och älskade julkortskonstnärer har varit finländarna Martta Wendelin och Rudolf Koivu samt den svenska Jenny Nyström.
På Hangö museums julutställning finns också julpynt från olika decennier. Prydnader behövdes framför allt till julgranen som blev allmännare i finländska ståndshem i slutet av 1820-talet. I början gjorde man prydnaderna själv, men senare började man tillverka dem industriellt. Ljus, flaggor, glänsande bollar och glittrande girlander har redan under flera decennier hört till granens prydnader.

 

I Hangö har sedan 1946 verkat Koristevienti Oy som i tiderna grundades för export av julpynt. Moderföretaget Weiste Oy finns i huvudstadsregionen. Sammanlagt finns det ca 90 arbetstagare av vilka 28 är i Hangö. Koristevienti verkade i början i Hangös gamla margarinfabriker, men nuförtiden har de stora lokaliteter på industriområdet i Hangö norra. Man har tillverkat olika jul- och påskpynt i fabriken, men nuförtiden har man i Hangöfabriken koncentrerat sig på tillverkningen av färggranna plastbollar. Koristevienti är Nordens största tillverkare av julpynt och har lyckats klara sig i konkurrensen av billiga varor från Fjärran östern och Östeuropa. Vi har gjort ett bollhav av Koristevientis bollar. Besökarna får gissa antalet bollar och den som gissar närmast får ett glittrigt pris.